ag har fotat tusentals hockeybilder åt Aftonbladet sen jag var typ 19 år. Det är tolv år.

Jag minns att jag fotade familjen Nylander 2005, William var en liten busunge som satt i pappas knä och ville mest äta glass och leka.

Minns att jag även fotade Victor Hedman utanför Fjällräven Arena som 15-åring till mitt och Mats Wennerholm projekt ”Framtidsfemman”. Där hade gamle Mats i alla fall lite känsla att förutspå framtiden. I övrigt är han väl kanske Sverige sämsta tippare.

Under alla dessa år har jag kommit nära hockeyspelarna, och 2013 fick jag möjligheten att leva med Tre Kronor inför VM. Ni vet guldåret.

Sen har det gått lite trögt några år.

å när Svenska hockeyförbundet inför årets VM frågade om vi skulle göra comeback med ”Inside Tre Kronor” kändes det självklart. Det gick ju bra senast.

Enda kravet jag hade denna gång var att få hänga med även under själva mästerskapet, för att utveckla det ytterligare sedan 2013.

Svaret på det kravet var något tvetydigt.

VM närmade sig i alla fall.

Första samlingen för mig är när NHL-spelarna ansluter i Stockholm.

Staben och delar av laget hade redan varit i gång ett tag. Många hade åkt på någon hosta från Vitryssland, minns jag.

Ledartrion Grönborg, Garpenlöv och Popovic har precis installerat sig. Det är 25 april och snön öser ned utanför fönstret.

Jag står och kikar ut genom fönstret och ser trunk efter trunk bäras in.

Tampa Bay Lightnings, Colorado Avalanche, Carolina Hurricanes…

et är då jag för första gången i mitt huvud tänker; fan det här kan bli guld. Inte för att NHL-spelare är lika med framgång, men det är trots allt ett tecken på att man tagit sig från sin dröm till sitt mål. Och det är precis det ett VM handlar om också – att ta sig från en dröm till ett mål.

Ett ypperligt bevis på det är Colorados svenske gigant tillika lagkapten Gabriel Landeskog, som ni kommer märka under resans gång.

Alla spelare är på plats och klockan närmar sig samling, sist in är just Landeskog som kommer direkt från Arlanda.

Grönborg tar ton, kör ett kort snack innan han ber att ALLA i rummet ska presentera sig.

– Jag vill att ni säger namn, moderklubb och nuvarande klubb.

Han måste skämta, tänker jag.

Det gör han inte.

När Landeskog ställer sig upp och presenterar sig tänker jag bara; No shit Gabbe, tur att du berättade det. Måste kommit som en skräll för alla.

Men efteråt så förstår jag ändå. Här inne är alla lika.

Jag vet, en jävla klyscha, men inte när den praktiseras i handlingar. Det är lätt att säga, men svårare att visa. Alla måste jobba för varandra, även om du har ett kontrakt värt 500 miljoner i NHL eller om du precis blivit rookie i SHL.

Även jag måste presentera mig, som alla andra.

Veckan i Stockholm handlar mycket om att installera sig. Prova hjälmar, byxor skridskor, klubbor.

Känna på den stora isen för NHL-proffsen, eller bara hitta rätt känsla igen för de som inte varit på is på länge.

örsta dagen ska även VM-kostymerna provas ut.

Det blir många mått som tas för att de ska passa.

LYSSNA: Tommy Boustedt om klädprovningen: ”Hockeyspelare har stora rövar”

– Hockeyspelare är inte som vanligt folk, de har stora ben och rövar, säger ishockeyförbundets generalsekreterare och vd Tommy Boustedt och skrattar.

Efter några dagar i Stockholm är det dags att åka ner till Tjeckien för två träningsmatcher.

Spelarna börjar känna sig hemma i Tre Kronor nu. Det märks under bussresan från Prag till Budejovice.

Längst bak i bussen sitter Strålman, Hedman och Landeskog och styr kortspelet ”Bluff”. Rask, Omark, John Klingberg och Joel Lundqvist är också med.

Ju längre fram man kommer i bussen, desto lugnare blir det. Eddie Läck och Joakim Nordström sitter och spelar nåt spel mot varandra på mobilen. Carl Söderberg läser en bok.

Längst fram sitter coacherna, det är en oskriven regel i Tre Kronor.

atcherna i Tjeckien kommer jag knappt ihåg hur de gick, det kändes lite som att spelarna inte heller letade efter segrar utan mer en känsla att spelet skulle stämma. Det var mycket snack i smågrupper om hur man skulle få bättre box/powerplay.

Starkaste minnet från Tjeckien är när John Klingberg kommer in i omklädningsrummet och spottar tänder.

Han har fått något i munnen, han vet inte själv vad det är, men det ser inte bra ut. Några tänder visar sig fattas eller är halva.

Han vill dock ut och spela igen.

Doktorn tycker inte det.

Han säger bestämt att han accepterar det nu, ”för det är träningsmatch”, men hade det varit VM hade han gått ut ändå.

Den inställningen och viljan. Antar det är den man måste ha för att ta sig från dröm till mål. Hade det varit jag hade jag krävt bedövning, lagt mig på golvet och gråtit i panik över att behöva gå till tandläkaren.

Men vi är olika.

Tjeckien var ingen större upplevelse på något plan. Två svala ++ till såväl matcherna som maten och hotellet.

å väg hem till Sverige är det fullt ös för Team Manager Putte Köhler. Han är ansvarig för att alla spelare får flyg/hotell under deras tid i Tre Kronor, och nu ska hela laget hem för att packa om två dagar.

Det är en av de saker som slår mig under tiden med Tre Kronor. Hur hårt jobb alla runt omkring gör.

Putte Köhler, med hjälp av Helena på förbundet, som löser all logistik.

Pudding och Keller som packar upp och ner en miljon hockeytrunkar under ett VM.

Fysio-gänget som släpar på massagebänkar, ultraljud, mediciner och all annan hokuspokus de behöver.

Och det är sällan något fattas eller går fel.

Det blir mest hem och vända i dörren för spelare och ledare. En myskväll hemma i soffan med nära och kära innan det är dags att säga farväl igen, för nu börjar VM på riktigt, det andra var bara uppvärmning.

Och det är även här någonstans mitt fortsatta äventyr avgörs.

Det är fortfarande utanför min vetskap hur det gick till när beslutet att jag skulle få full access under VM togs. Men enligt rykten så skall en omröstning hållits i omklädningsrummet hurvida jag skulle få det eller inte. Den hade man inte velat varit med på.

Hur som helst gick det bra och jag fick klartecken.

re Kronors chartrade plan står på Bromma. Redo att ta dem till Köln.

Landeskog postar en bild på sig själv när han går på planet till med texten #kungsan

Lite kaxigt tycker kanske vissa.

Men jag tror det handlar om att sätta upp mål och våga vara öppen med dem.

Hans mål är att höja pokalen i Kungsträdgården. Punkt.

Tre Kronor landar i Köln och installerar sig.

Hotellet andas inte lyx direkt. Otroligt spartanskt. Slitna heltäckningsmattor med fläckar på, gamla trämöbler som får mig att minnas tillbaka på tiden när man hängde hos mormor och morfar. Men det värsta för spelarna tycks ändå vara hastigheten på internet. Det är tydligen under all kritik. Går inte ens köra FaceTime med familjen. Inte så konstigt kanske när 14 hockeylag checkar in och surfar diverse filmer i full HD.

Omklädningsrummet i ishallen är dock bland de finaste i Europa, här finns allt. Stora ytor, gym, pool, kallbad, liten trädgård, ångbastu och pingisbord.

Rikard Grönborgs lagbygge börjar även ta form. Han utser sin lagkapten och NHL-förstärkningarna börjar trilla in.

HÄR BLIR JOEL LUNDQVIST TRE KRONORS LAGKAPTEN – SE KLIPPET NEDAN!

Dagarna innan VM blir det klart att William Nylander ansluter till truppen.

SAMTALET NÄR JOHAN GARPENLÖV FÅR STJÄRNANS KLARTECKEN!

u kan det stora VM-äventyret dra igång på allvar.